Fråga psykologen barn äta mindre
•
Egenvårdsprogram
Måltidens längd
Det existerar viktigt för att se mot att matsituationen är lämpligt lång. ett lämplig längd är inom allmänhet cirka 15–20 minuter. Under den tiden hinner barnet oftast äta den mat liksom hen besitter lust för att äta.
Vid behov kan ni hjälpa barnet att uppfatta tiden mot exempel tillsammans hjälp från en Time Timer-klocka. liknande klockor finns att ett fåtal i butiken och liksom telefonappar.
Barnet äter då det existerar matdags
När tiden går ur är måltiden slut, tallriken töms samt ni går vidare mot andra bestyr. Mat erbjuds mat eller dryck nästa gång det existerar matdags. Undvik extra mellanmål mellan måltiderna. Vanligen äter barnet då det existerar tillräckligt suget.
Bekant föda gör detta lättare för att äta
Det existerar bra för att servera barnet mat liksom är vän för barnet och likt hen upplever som tryggt vid måltiderna. Då vet barnet ständigt att hen kan förtära åtminstone någonting vid måltiden.
Ställ även fram rätter som existerar nya alternativt mer främmande för barnet. Barnet får smaka vid dem ifall hen önskar.
Umgänget nära måltiden
Det existerar bra för att prata ifall trevliga saker under måltiderna. Prata ifall annat än om för att äta. Då är atmosfären mer avslappnad.
Barnet lär sig av den vuxnas modell hur man gör nära måltiderna.
Observera
•
11 saker du aldrig ska säga när barnet inte vill äta
Efter reklamen: 5 enkla tips för att ge barn bra matvanor
Ingen är så kräsen med mat som ett litet barn, till föräldrarnas stora förtret. Många småbarn har bara ett fåtal rätter som de går med på att äta (köttbullar, någon?) – och som förälder kanske man oroar sig över att barnen går hungriga, får näringsbrist eller blir bortskämda med att alltid få sin vilja igenom vid matbordet.
Det är inte konstigt att reagera med oro när ens barn inte äter ordentligt eller att försöka göra allt i sin makt för att bryta beteendet. Men trots goda intentioner agerar vi ofta lite fel när vi trugar, mutar och förhandlar med barnen kring deras ätande.
Mat bör istället vara ett så oladdat ämne som möjligt och hållas fritt från såväl kritik som beröm, menar barndietisten Sara Ask, som föreläser och skriver böcker om barns ätande, bland annat boken “Första hjälpen vid matbordet – Om barns matkrångel, näringsbehov och smakfavoriter”.
– Barn är smarta små varelser som kan dra slutsatsen att de inte är duktiga när det blir mat kvar på tallriken. Det är redan så mycket i livet som handlar om att vara duktig, så jag tycker det är bra om matb
•
När barnet inte vill äta
Undvikande/selektiv ätstörning, även känd under sin engelska förkortning ARFID, Avoidant Restrictive Food Intake Disorder är en form av ätstörning som inte är kopplad till kroppsform och önskan om viktminskning.
Den som har ARFID äter ett mycket begränsat urval av livsmedel och/eller för lite mat totalt sett. Barn med ARFID får inte i sig tillräckligt med näring i förhållande till behov, vilket ofta leder till näringsbrist och de ökar inte i vikt och växer inte som de ska.
Hur vanligt förekommande ARFID är bland barn i den allmänna befolkningen är fortfarande till stor del okänt, speciellt hos förskolebarn.
En ny diagnos
Maria Råstam är senior professor i barn – och ungdomspsykiatri vid Lunds universitet och vid Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet. Med stöd av Hjärnfonden kommer hon att leda en studie där data samlas in på barn i 2,5- och 4-års åldern i samband med rutinkontrollerna på barnavårdscentralen (BVC) i området Fyrbodal i Västra Götaland. Föräldrarna kommer att få svara på ett kort föräldrafrågeformulär om vad barnet äter och inte äter och bakomliggande drivkrafter. Målet är att få data på barn.
– Diagnosen ARFID beskrevs först