Svenskt pass mellannamn
•
Pass och nationellt id-kort
Fysisk id-handling krävs vid ansökan
Endast fysiska id-handlingar är giltiga när du ska ansöka om pass eller nationellt id-kort. Det digitala id-kort som går att ladda ned via BankID gäller för närvarande inte som id-handling för någon typ av identifiering hos Polismyndigheten.
Som giltig resehandling gäller även fortsättningsvis fysiska pass och nationella id-kort som utfärdats av Polismyndigheten.
Så ansöker du om pass eller nationellt id-kort
Du måste boka tid för att ansöka om pass och nationellt id-kort. Tänk på att vara ute i god tid.
Boka tid åt dig själv eller någon annan
För att kunna ansöka om pass eller nationellt id-kort behöver du vara svensk medborgare. Du behöver även uppvisa en giltig svensk legitimation.
Besök passexpedition
För att hämta ut passet eller det nationella id-kortet måste du komma personligen till passexpeditionen. Det finns ingen tidsbokning för upphämtning av pass eller id-kort, utan det är drop-in som
•
Svenskt pass
Ett svenskt pass används för för att identifiera svenska medborgare, särskilt vid resor utanför land.
Grundläggande
[redigera | redigera wikitext]Svenska pass utfärdas av Polismyndigheten samt från svenska utlandsmyndigheter. För för att söka behöver den arbetssökande vara svensk medborgare samt personligen besöka ett passkontor och var uppvisa utgånget pass alternativt en giltig svensk legitimation. Om dessa handlingar saknas kan närstående anhörig intyga identiteten, alternativt arbetsgivare alternativt kommunal tjänsteman som känner den jobb. Sådan medföljande person måste inneha giltig svensk legitimation. För resehandling till ungar måste både barnet samt vårdnadshavarna artikel med nära ansökan.
Samma ansökningsregler såsom för utfärdande av resehandling gäller på grund av nationella id-kort.
Giltighetstiden till ett vanligt svenskt resehandling är fem år på grund av vuxna samt tre kalenderår för ungar under 12 år. Giltighetstiden för resehandling till små människor under 12 år sänktes från samt med 15 april [1]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad på ämne från talar engelska Wikipedia, 6 oktober
Fotnoter
[redigera | redigera wikit•
Mellannamn
Mellannamn är i norsk och dansk, och är/var i svensk lag en anhörigs personnamn som bärs mellan de egna förnamnen och det egna efternamnet.[1] I namnet Anders Andersson Svensson kan sålunda Andersson vara mellannamn.
Det infördes under beteckningen tilläggsnamn i den förutvarande svenska namnlagen från och fick sin nuvarande benämning i års svenska namnlag (). Mellannamnet lades alltid till alldeles före efternamnet. Före års namnlag kunde två efternamn, oftast för gifta kvinnor, skrivas ihop med bindestreck. Mellannamn och efternamn skrivs inte ihop med bindestreck i den moderna svenska folkbokföringen, men vissa som bär ett mellannamn väljer själva att skriva ihop namnen. ströks termen mellannamn ur svensk lag och man kallar det dubbelt efternamn om man hade mellannamn. Det beror på behov att anpassa till internationella principer, till exempel har pass ingen rad för mellannamn, och för sammanblandning med den engelska termen middle name.
I engelskspråkiga länder används termen middle name oftast om ett förnamn som inte används som tilltalsnamn. Vanligtvis har personer i t:ex. USA två förnamn och ett efternamn, i sekvensen "förnamn, middle name,