Hur väljer man vad stormar ska heta
•
Därför heter stormarna som de gör
Med hösten kommer stormarna och plötsligt börjar ett namn dyka upp i alla medier. I det här fallet – Knud. Men var kom det namnet i från?
Många kan säkert räkna ut att namnet är något som våra danska vänner har suttit på kammaren och kommit fram till. Att inte Sverige själva döper stormen har att göra med ett samarbete som startades för ett par år sedan.
– Andra länder har liknande samarbete. Storbritannien och Irland har döpt den här stormen till Bronagh, och det hade aldrig funkat här. I nedre delarna av Europa har man inte lika mycket stormar men jag vet att Portugal och Spanien har ett samarbete när det kommer till att döpa stormar, möjligtvis kan även Frankrike vara med i den treklövern, säger Michael Selbæk vid DMI.
Simone, St Jude och Christian
Många minns säkert stormen Simone som slog till mot Sverige i slutet oktober Snabbt uppstod ett problem – britterna kallade den för St Jude, tyskarna tyckte att Christian passade fint och svenskarna gjorde som man brukade, tittade i almanackan för att se vem som hade namnsdag.
Alla tre förekom i media och plötsligt visste folk inte om det var en eller tre stormar som var på väg.
I den v
•
När vi tittar på väderprognosen på tv ser oss hur dem får enstaka persons namn när ett storm kommer. Många människor ifrågasätter hur och vem som väljer stormarnas namn och vilka skäl finns till det.
Därför kommer oss i den här artikeln att informera hur samt vem vilket väljer namnet på stormarna, deras attribut och typer av kraftiga oväder som finns.
Vad är enstaka storm
En storm är en meteorologiskt fenomen som kännetecknas av starka vindar samt kraftiga nederbörd. Ordet "squall" kan äga sina rötter i detta grekiska termen "boreas", vilket översätts såsom "nordlig vind". Denna begrepp utvecklades mot "borealis" vid latin samt blev sålunda småningom "boras".
På planetens mellersta och höga breddgrader bildas ett stort lågtryckssystem känt som ett extratropisk cyklon i atmosfären. Spanien påverkas ofta från dessa vädersystem, särskilt beneath vintersäsongen.
Storm samt anticyklon besitter motsatt innebörd. Båda beskriver områden inom atmosfären tillsammans ett yttryck som avviker kraftigt ifrån standardatmosfären (1 atm alternativt mb). Storm hänvisar mot ett lågtryckssystem, medan anticyklon tillhör enstaka högtryckszon.
De meteorologiska förhållandena såsom åtföljer existensen av dessa två verksamhetscentra är märkbart olika. kraftiga oväder kännetecknas a
•
Varför ger man oväder och stormar namn och vem är det egentligen som bestämmer namnen?
Stormar och oväder i Norden får namn från landets väderinstitut. Det är i regel det land där stormen uppstår som namnger den. Det är en gammal tradition och förr gav man ofta stormen eller ovädret namn efter en plats eller tid, till exempel Allahelgonaorkanen () och Ölandsstormen (). Till och med så tidigt som namngav man en riktigt ruggig tisdag till Yrväderstisdagen.
På talet gav norska vädertjänsten namn på oväder men det dröjde ända in på talet innan svenska och danska vädertjänsten följde efter. I Sverige väljer man namn efter almanacken (namnsdagar) när stormen uppstod eller upptäcktes. Har stormen redan namngetts i ett annat nordiskt namn så behåller den namnet. Det är inte sällan oväder först drar över Norge och därmed hinner de bestämma ett namn, men svenska &#; norska och danska vädertjänsten har numer ofta en dialog om namnsättning av stormarna (källa: SMHI).
Ett urval av stormar (som fått namn) som drabbat Sverige
Stormen Babet
Är en storm som just nu (20 oktober ) är på väg in över Sverige. Just Babet fick sitt namn av den Holländska vädertjänsten och historien lyder