Mänsklighetens urhem

  • mänsklighetens urhem
  • Mänsklighetens ursprung
  • Mänskligheten på engelska

    • •

    Även solen har fläckar, så både nationer, folk och vetenskapsgrenar har sina mindre beundransvärda representanter och skeenden. Arkeologi lever under ett tungt ok av rasbiologi som förmörkade flera hjärnor under framförallt talets första hälft. Arkeologi kom snabbt att utnyttjas av nazisterna i deras fantasifulla och bedrövliga försök att rättfärdiga sin övermänniska-ideologi och sina erövringsstrategier. Idén om den blondeblåögdeariernsom upphovtill alla mänsklighetens stora uppfinningar, civilisationer och tankar trumpetadeskanske främst av populistersom inte hade några egentliga akademiska meriter. Men även ett antal högutbildade arkeologer fyllde sina verk med löst prat om rasteorier, urhem, andlig överlägsenhet och annan sörja. Samtidigt som det fanns arkeologer i samtliga europeiska länder som medvetet och aktivt kämpade mot det man såg som ideologiskt snömos och mer eller mindre medveten urkundsförfalskning.

    Den man som med viss rätt fått personifiera detta mentala mörker är tysken Gustaf Kossinna. Han dog visserligen redan , men hade med sina texter kommit att påverka en hel generation tyska arkeologer - och framförallt lyftes han upp av nazistpartiet som Rättänkare. Ino

    •

    Stiftelseserien

    Stiftelseserien är enstaka serie science fiction-romaner skrivna av Isaac Asimov. Ursprungligen utgjordes följd av åtta noveller liksom publicerades inom den amerikanska science fiction-tidskriften Astounding Science fiction – När dem gavs ut i bokform under talet samlades dem som enstaka trilogi bestående av böckerna Stiftelsen, Stiftelsen och imperiet och Den segrande stiftelsen, ett format som behölls när berättelserna sedan översattes till svenska. Under samt talen utökades serien tillsammans ytterligare fyra delar inom romanlängd, ursprunglig med numeriskt värde böcker vilket utspelar sig efter den ursprungliga trilogin och sedan med numeriskt värde böcker liksom utspelar sig före trilogin. Därmed knöts Stiftelsetrilogin även ihop tillsammans Asimovs löst sammanhängande robotromaner och läka serien förmå nu sägas innehålla 14 böcker.

    Seriens delar

    [redigera | redigera wikitext]

    Delarna presenteras på denna plats i den ordning dem har inom den fiktiva kronologin.

    Preludium till stiftelsen

    [redigera | redigera wikitext]

    Preludium mot stiftelsen (Prelude to Foundation), utgiven Den utkom inom svensk översättning [1]

    Detta existerar den inledande delen inom böckerna ifall Stiftelsen. Den här romanen utspelar sig i ett tid, då människan

  • mänsklighetens urhem

    • •

    Johan Nordström

    Nils Johan Nordström, född 18 maj i Öjebyn i Piteå landsförsamling, död 16 juli i Uppsala,[3] var en svensk idé- och lärdomshistoriker, och anses som grundare av detta ämne som självständig disciplin i Sverige. Han blev den förste innehavaren av Emilia och Gustaf Carlbergs professur i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och grundade två år senare () Lärdomshistoriska samfundet, vars årsbok Lychnos började utkomma

    Verksamhet

    [redigera | redigera wikitext]

    Som litteraturhistoriker under och talen ägnade sig Johan Nordström huvudsakligen åt det svenska talet, Georg Stiernhielm, Olof Rudbeck och Göticismen. Han utgav inom bland annat Hvem har skrifvit Bröllops beswärs ihugkommelse? (), Till frågan om Skogekär Bärgbo () och Friedrich Menius (), alla publicerade i Samlaren.[4]

    Efterhand kom han alltmer att syssla med latinskspråkig, lärd litteratur i stället för skönlitteratur på svenska. Framför allt var det Stiernhielmsstudier som ledde honom dit. Hans avhandling Georg Stiernhielm, Filosofiska fragment om Stiernhielms filosofiska fragment från baserar sig helt på lärda, vetenskapliga texter. Nordström beskriver bl.a. mosaisk natur