Hur länge lever en bofink

•

Bofinken är en av Sveriges mest älskade och välkända fåglar. Med sin färgglada fjäderdräkt och melodiska sång har den förtrollat både erfarna ornitologer och nybörjare inom fågelskådning. I den här artikeln ska vi dyka djupt in i bofinkens fascinerande värld och utforska allt från dess utseende och beteende till dess roll i ekosystemet och kulturella betydelse.

Bofinkens utseende och kännetecken

Bofinken (Fringilla coelebs) är en liten tätting som tillhör familjen finkar. Den är känd för sin färgglada fjäderdräkt, särskilt hos hanen. Här är några viktiga kännetecken:

Hane: Blågrå hjässa och nacke, rödbrun rygg, roströda kinder och bröst, och en karakteristisk vit vingfläck.
Hona: Mer diskret färgad med olivgrön ovansida och gråbrun undersida.
Storlek: Längd cm, vingspann cm.
Näbb: Kort och kraftig, anpassad för att knäcka frön.

Bofinkens ungar liknar honan i färg men har en mer strimmig fjäderdräkt. Detta kamouflage hjälper dem att smälta in i omgivningen och undvika rovdjur.

För att känna igen en bofink i naturen, titta efter:

Den karakteristiska vita vingfläcken
Hanens färgglada fjäderdräkt (under häckningssäsongen)
Den upprätta hållningen när fågeln sitt

•

Bofink

Bofink (Fringilla coelebs) är en liten tätting som tillhör familjenfinkar, och som är mycket talrik i Europa.

Bofinken är stor som en gråsparv, men slankare och med längre stjärt. Den mäter 14–16 cm, har ett vingspann på 25–29 cm och en vikt på ungefär 20 gram. Den har en kort, tjock och konisk näbb, på vilken näsborrarna sitter närmare näbbryggen än käkkanterna. Den adulta hanen skiljer sig från honan på att pannan är svart vid näbbroten och den övriga delen av huvudet är gråblått, utom kinderna, som är rödbruna. Den rödbruna färgen sträcker sig också ned på hals och bröst, där honan istället är mattare färgad i gråbrunt. Bofinken utmärker sig i flykten genom sina dubbla vita vingband och de yttre stjärtpennornas vita fält, som kontrasterar mot den i övrigt mörka stjärten. Även på icke flygande fåglar är de båda vingbanden framträdande.

När bofinken rör sig på marken nickar den rytmiskt på huvudet och den flyger i kraftfulla bågar. Bofinken är ofta en ganska orädd fågel.

Bofinkhonan lägger vanligtvis två kullar om året men under varma somrar förekommer det att de lägger än fler kullar. Honan lägger 3–6 ljusbruna eller blåaktigt vita ägg per kull. Äggen kan vara r

•

Bofink

Bofink (Fringilla coelebs) är enstaka liten tätting som tillhör familjenfinkar samt som existerar mycket talrik i Europa.

Utseende, fältkännetecken och läte

[redigera | redigera wikitext]

Bofinken existerar stor likt en gråsparv, men slankare och tillsammans med längre stjärt. Den mäter 14–16&#;cm,^[4] besitter ett vingspann på 25–29&#;cm och enstaka vikt vid ungefär 20 gram. Den har ett kort, tjock och kegelformad näbb, vid vilken näsborrarna sitter närmare näbbryggen än käkkanterna. Den adulta hanen skiljer sig från honan på för att pannan existerar svart nära näbbroten samt den övriga delen från huvudet existerar gråblått, utom kinderna, liksom är rödbruna. Den rödbruna färgen sträcker sig även ned vid hals samt bröst, var honan istället är mattare färgad inom gråbrunt. Bofinken utmärker sig i flykten genom sina dubbla vita vingband samt de yttre stjärtpennornas vita fält, likt kontrasterar mot den inom övrigt mörka stjärten. Även på icke flygande fåglar är dem båda vingbanden framträdande.^[5]

Då bofinken rör sig på marken nickar den rytmiskt vid huvudet samt den flyger i kraftfulla bågar. Bofinken är enstaka ganska modig fågel.^[5]

Läte

[redigera | redigera wikitext]

Ljudexempel&#;(fil)

Från mars kalendermånad sjunger den högt samt genomträngan