Liten örn sverige
•
Dvärgörn
Dvärgörn (Hieraaetus pennatus) är en liten örn som förekommer i södra Europa, norra Afrika och delar av Asien samt isolerat i sydvästra Afrika.[2]
Utseende och läte
[redigera | redigera wikitext]Dvärgörnen gör skäl för sitt namn. Med sin längd på 42–51 cm är den jämnstor med exempelvis ormvråken, men är örnlik både i formen med sin fylliga hand och i flykten med snabb, rak kurs och längre glid.[3] Stjärten är relativt lång, 4/5 av eller lika med vingbredden och tvärt avskuren.[3] Dess främsta kännetecken är en vit fläck längst in på vingen framtill, synlig framifrån.
Dvärgörnen uppträder i två morfer. Den ljusa har vit undersida, vita undre vingtäckare och kontrasterande svarta vingpennor, varav de tre inre handpennorna är ljusare och bandade. Den mörka morfen är genomgående mörkbrun men även den med de typiskt ljusare tre inre handpennorna. Båda morferna har ett typiskt gulbrunt fält snett över armen ovanpå vingen.
Under häckningstiden låter den mycket, vanligast med ett gällt kli-kli-kli.[4]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Dvärgörnen förekommer från sydvästra Europa och nordvästra Afrika österut genom Östeuropa, Mindre Asien oc
•
Fakta om havsörnen, Sveriges största rovfågel
Djur samt växter
Havsörnen, Europas största örn, kan bli 2,5 meter mellan vingspetsarna och kroppen kan bli en meter lång. Ändå väger ett havsörn bara 4–7 kg. Från för att ha varit nästan utrotad finns idag ett tusental havsörnspar inom Sverige, tackar vare Naturskyddsföreningens Projekt havsörn.
Publicerad 14 apr, • 8 min att läsa
Hjälp oss skydda skogen!
Stöd arbetet för våra naturskogar samt en skogspolitik som tar hänsyn mot skogens samtliga värden.
Havsörnen (Haliaetus albicilla) är många stor samt kraftigt byggd. Honorna existerar normalt något större än hanarna. Sittande är havsörnen ganska kantig i formen med yviga "byxor" samt påfallande massiv näbb. Vingarna hos en vuxen havsörn är nästan rektangulära tillsammans med i detta närmaste linjär framkant. inom flykten upplevs havsörnen många bredvingad, ofta med tunga vingslag, dock den förmå snabbt ändra tempo samt får då en ytterligare karaktär. Den har ej samma smäckerhet som kungsörnen men existerar ändå vig i atmosfärisk luft . Havsörnen existerar en suverän segelflygare samt kan stiga till mycket upphöjd höjd och nästan försvinna för det mänskliga ögat.
Det
•
Havsörn och kungsörn &#; så skiljer du dem åt
Fågelskådning på vårvintern är inte alltid så glättigt. Inte som att flanera omkring i drillande gröna lundar på våren.
Men det är en bra tid för att spana in våra största rovfåglar, örnarna, som plötsligt dyker upp på nya ställen. Många kungsörnar kommer ner från sina nordliga fjällskogar och drar runt i södra Sveriges ljumma gråhet där havsörnen redan är kung.
Att hålla isär dem är inte helt enkelt. Visserligen ser havsörnen mer ut som en flygande ladugårdsdörr, med breda, lite fyrkantiga vingar och tunga vingslag, mot kungsörnens mer gracila uppenbarelse. Proportionerna är också lite olika – kungsörnen har kortare huvud och längre stjärt.
Unga örnar har lucka på vingen
Färgerna kan vara förvillande, eftersom örnarna genomför mer än ett klädbyte under sina första fyra-fem år. Fjädrar slits hårt och behöver bytas ut − ruggas.
De flesta fåglar ruggar på sensommaren, i pausen mellan ungvård och höstflytt. Gäss och änder kan rugga i mer än en månad och under den tiden kan de inte flyga, utan håller sig på vattnet.
Så kan inte stora rovfåglar göra. Deras flygförmåga måste alltid vara på topp, annars får de ingen mat. Därför