Försäkringskassan korta analyser
•
Försäkringskassan: Psykisk ohälsa kostar samhället mest
I rapporten, som är en del i serien Korta analyser från Försäkringskassan, framgår att psykiatriska diagnoser stod för 42 procent av sjukpenningskostnaderna i fjol. Den enskilt största diagnosen var stressrelaterad psykisk ohälsa som utgjorde 20 procent av sjukpenningskostnaderna.
Både bland kvinnor och män dominerar psykiatriska diagnoser, utmattningssyndrom är vanligast för kvinnor och depressioner för män.
– Att se hur stora utgifterna är för olika diagnoser är en viktig del av diskussionen om hur samhället arbetar med förebyggande hälsoarbete samt vård och behandling, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan, i ett pressmeddelande.
Efter psykiatriska diagnoser kommer rörelseorganens sjukdomar, till exempel sjukdomar i rygg, axlar och leder, som stod för 18 procent och sedan skador, som ben- eller armbrott samt knäskador, som utgjorde 8 procent.
I oktober presenterade Försäkringskassan lägesrapporten Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv, som Syre rapporterade om. Även i den pekade Försäkringskassan på att arbetsmiljön har stor betydelse för mängden av och längden på sjukskrivningar på grund av p
•
Ny analys: svensk sjukfrånvaro idag i nivå med den europeiska
I ljus presenterar Försäkringskassan en undersökning av sjukfrånvarons utveckling inom Sverige samt i våra närmaste västeuropeiska grannländer på grund av åren – Sjukfrånvarons tillväxt påverkas från flera faktorer, till modell sjukförsäkringens utformning, ekonomiskt skydd vid arbetslöshet, utvecklingen vid arbetsmarknaden samt andra sociala skyddsnät.
Den svenska sjukfrånvaron existerar lägre samt mer stadig idag
Tidigare besitter Sverige, Norge och Nederländerna haft enstaka både upphöjd och fluktuerande sjukfrånvaro. dock i landet har sjukfrånvaron minskat successiv under dem senaste numeriskt värde decennierna. Numera ligger sjukfrånvaron på enstaka lägre samt mer stadig nivå jämfört med tiden före , då nedgången inleddes.
– Utvecklingen i land har präglats av flera förändringar inom sjukförsäkringen: regeringens halveringsmål från sjukfrånvaron kalenderår , införandet av rehabiliteringskedjan samt regeringens 9,0 syfte år för att minska sjukpenningtalet från dåvarande 10,5 mot 9,0 sjukdagar i slutet av kalenderår , säger Johanna Nyman, analytiker vid Försäkringskassan samt huvudförfattare mot analysen.
Sjukfrånvaron existerar högre bland kvinnor än män, särskilt i Sverige
I samtliga länder ha
•
Ny rapport: ”Stor ökning av korta sjukfall.”
– Under första vågen av pandemin såg vi en stor ökning av korta sjukfall. Ökningen beror både på en ökad sjuklighet i covid och på myndigheternas rekommendationer att vara hemma vid minsta symptom. Vi har inte alltid haft uppgift om diagnos för de korta sjukfallen eftersom Försäkringskassan avvaktat att begära in läkarintyg i början av sjukfall, säger Fanny Jatko, analytiker på Försäkringskassan som har varit projektledare för rapporten.
Rapporten visar att de korta sjukfallen i många fall blivit exakt 21 dagar långa. För att minska belastningen på hälso- och sjukvården har Försäkringskassan inte krävt läkarintyg förrän dag Enligt rapporten är sjukfall upp till 21 dagar i genomsnitt 3 dagar längre för månaderna mars till juni , jämfört med samma månader under Fanny Jatko pekar på det ändrade arbetssättet, där Försäkringskassan i normalfallet avvaktat med att begära in läkarintyg under de första 21 dagarna i ett sjukfall kan ha påverkat sjukfallens längd.
Fanny Jatko, analytiker, Försäkringskassan
– Det har skett en ökning av sjukfall som är exakt 21 dagar. Det är troligt att Försäkringskassans tillfälliga hantering av läkarin