Knöl i muskel
•
Kirurgi
Kirurgi är den i särklass viktigaste behandlingen. Strålbehandling samt cytostatika före eller efter kan ibland underlätta samt förbättra kirurgin.
De flesta sarkom existerar makroskopiskt välavgränsade, men kunna växa mikroskopiskt infiltrativt in i omgivande vävnad. Detta innebär fara för återfall om detta kirurgiska ingreppet är snävt. Fascior motstår tumörgenombrott samt kan utnyttjas som tumörbarriär.
Extremitetsbevarande kirurgi eftersträvas och amputationer av armar eller ben är tillsammans med modern kirurgi relativt ovanligt. Operation från sarkom bör till största delen ske på tumörortopedisk enhet vid utvalda sarkomcentrum.
Strålbehandling
Strålbehandling existerar viktigt på grund av att undvika lokala recidiv. Vissa lokaler är svåra att stråla p g a något som ligger nära eller är i närheten strålkänsliga kroppsdel (t ex sarkom inom buken). Vissa kirurgiska ingrepp innebär ingen/så liten fara för lokalrecidiv att strålbehandling inte existerar motiverat (t ex amputation). En lätt tumregel existerar att:
Postoperativ alt preoperativ strålbehandling rekommenderas för majoriteten av patienter med högmaligna (grad ) sarkom.
Postoperativ strålbehandling rekommenderas till utvalda patienter tillsammans med lågmaligna (grad 1) sarkom.
Strålbehandling ka
•
Sarkom
Det vanligaste symtomet på sarkom är värk eller smärta. Orsaken är att man fått en knöl som trycker på ben, nerver eller mjukdelar någonstans i kroppen. Smärtan blir ofta värre när man rör på sig.
Vanliga symtom på sarkom är
- en knuta eller en förhårdnad i ett ben
- smärta vid rörelse och belastning
- värk vid vila som kan ge svårigheter att sova
- en svullnad som ömmar
- ökat tryck kring magen
- ont i ryggen och låren
- trötthet, feber och blodbrist.
Mjukdelssarkom
Det är vanligt att mjukdelssarkom inte ger några symtom, även om värk kan förekomma. Sjukdomen upptäcks ofta när den sjuka har känt en knuta eller en förhårdnad i ett ben (vanligast), en arm, på ryggen eller på framsidan av överkroppen.
Blodprover är då i de flesta fall helt normala. Även om tumören är centimeter stor brukar rörelser, känsel och blodförsörjning fungera normalt.
Omkring var femte person har emellertid värk som kan orsakas av en blödning eller av ökat tryck.
De här symtomen förekommer särskilt ofta vid sarkom i magtarmkanalen eller annan plats i buken.
Skelettsarkom (osteosarkom)
Det första symtomet vid osteosarkom är för de flesta som insjuknar rörelse- och belastningssmärtor.
•
Svullna lymfkörtlar i armhålan eller ljumsken – 5 orsaker
Efter reklamen: 5 saker som hjälper vid förkylning
Om man någon gång haft svullna lymfkörtlar så vet man att det kan skapa en del oro. De kan bli ganska stora, kännas ömma och bero på en mängd olika tillstånd. Men det behöver verkligen inte alltid göras en stor sak av.
Oftast är det faktiskt ett gott tecken. De här svullna lymfkörtlarna i till exempel nacken, ljumsken eller armhålan visar faktiskt att ditt immunförsvar kämpar för att hålla din kropp frisk.
Lymfkörtlar är en del av kroppens immunförsvar
Lymfkörtlarna är en del av lymfsystemet, vilket är en viktig del av kroppens immunförsvar. Stanley Rockson, professor och direktör vid Stanford Center for Lymphatic and Venois Disorders förklarar för sajten Prevention:
– Lymfkörtlarna representerar immunförsvarets huvudkontor. Det är där som all aktivitet relaterat till att antikroppar bildas och att celler mobiliserar för att bekämpa en infektion sker.
Varför blir lymfkörtlarna svullna?
Genom lymfsystemet flödar lymfvätska ut i kroppen som bland annat är fullt av immunceller. På vägen passerar vätskan lymfkörtlarna som i sin tur innehåller fler immunceller.