Anhörig panikångest

En panikattack, eller panikångestattack, är inte farlig men ofta väldigt skrämmande för den drabbade, då det ofta känns som att man är nära på att dö.

Att få panik är ett sätt för kroppen att försöka mobilisera sig vid ett fysiskt hot, men kan utlösas av andra faktorer som kan vara svårare att förstå sig på. Psykologen Anna Bennich beskriver det i söndagens TV4:s Nyhetsmorgon såhär:

– Tänk dig att du går ute i gatan och så kommer det en buss och du är jättenära att bli överkörd och så kastar du dig åt sidan. Då har ju kroppen blixtsnabbt reagerat med den här fight flight mekanismen, och du har jättemycket hjärtklappning och andhämtning och skakar och darrar, du har panik helt enkelt. Tänk dig sen att du sitter hemma i soffan och så plötsligt slår samma system på. Det blir ju oerhört skrämmande när det inte går att koppla till någonting alls, utan man sitter där i lugnan ro och plötsligt så börjar hjärtat slå.

Se också – Allt du behöver veta om ångest, skillnaderna mellan stress och ångest och Så slipper du panikångest.

Varför drabbas man

•

Kännetecknande för ett panikattack existerar enligt DSM-IV-klassifikationen minst 4 av nedanstående symtom. Dessa utvecklas snabbt, med kulmen inom 10 minuter:

• Palpitationer, bultande hjärta alternativt hastig puls

• Svettning

• Darrning eller skakning

• Känsla av för att tappa andan

• Kvävningskänsla

• Smärta eller obehag i bröstet

• Illamående eller obehag i magen

• Svindel, ostadighetskänslor alternativt matthet

• Derealisations- alternativt depersonalisationskänslor

• Rädsla för att mista kontrollen eller bli tokig

• Parestesier (domningar eller stickningar)

• Frossa eller värmevallningar

Observera att man för för att ställa diagnosen paniksyndrom kräver:

• Återkommande oväntade panikattacker 

• Att minst en av nästa har åtföljt minst enstaka attack beneath minst enstaka månad:

  • Ihållande förväntansångest (ångest på grund av ångestattack)

  • Rädsla för att mista kontrollen, bli tokig eller erhålla hjärtinfarkt

  • Betydande beteendeförändring p g a attackerna

Man klassificerar även syndromet tillsammans avseende vid om agorafobi föreligger alternativt inte.

Psykomotorisk intensiv oro eller upprördhet (utagerande)

Behandlingsöversikt

Behandlingsöversikt

Kliniska fynd

En noggrann, dock inte överdriven, somatisk rapport bör utföras vid f

•

Anhörigstöd vid psykisk ohälsa

Det är inte lätt att vara anhörig till någon som mår dåligt

Att vara anhörig till någon med psykisk ohälsa kan vara väldigt betungande och så många som tre av fyra individer som befinner sig i en sådan roll uppger behov av att söka stöd för egen del.

Relationer kan lätt bli påverkade och i de fall då anhörigstöd uteblivit har så många som hälften uppgivit att det lett till stora slitningar eller separation, var tredje person att de har kunnat hantera det, en på tio uppger att det har stärkt relationen, och endast fyra procent att situationen är oförändrad.

Att uppleva oro och andra jobbiga känslor är inte ovanligt och hela 98% uppger att de känner oro i egenskap av anhörig till någon med psykisk ohälsa. Att vilja ta hand om sina nära och kära är för många en självklarhet och lika självklart är det att man inte ska behöva göra det ensam.

Att vara anhörig till ett barn som mår dåligt

Att vara förälder till ett barn som mår dåligt kan innebära många och ofta komplicerade känslor. Man kan känna ett stort ansvar för sitt barns psykiska mående och det är inte ovanligt att man upplever skamkänslor i samband med att ens barn mår dåligt.

Som