Hur många får stelkramp i sverige

  • hur många får stelkramp i sverige
  • Stelkramp i sverige
  • Stelkramp statistik
  • Stelkramp är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.

    Annan benämning: Tetanus.

    Statistiken grundar sig på den region där första anmälan av sjukdomen rapporteras och där första fallet skapas. Variabeln som används är statistikgrundande smittskyddsenhet.

    Sammanfattning och bedömning

    Under rapporterades fyra fall av stelkramp i Sverige. Samtliga fall var kvinnor över 70 år. En person uppgavs vara vaccinerad med två doser, varav den andra dosen var given i samband med sårskada en vecka före insjuknandet. Vaccinationsstatus hos övriga tre personer var okänd.

    Under de senaste tio åren (–) har totalt 21 fall av stelkramp rapporterats. Medianålder bland dessa har varit 77 år och majoriteten (n=15) har varit kvinnor. Några personer har fått en enstaka vaccindos för länge sedan, men oftast är vaccinationsstatusen okänd. Av de insjuknade har 17 personer varit födda före , det vill s&au

    Sidans information

    Denna data gör ej anspråk på att existera heltäckande alternativt ständigt uppdaterad utan syftar till för att ge enstaka överblick över smittsamma sjukdomar av innebörd för smittskyddsarbete.

    Vad orsakar stelkramp och hur sprids sjukdomen?

    Stelkramp orsakas från en sporbildande bakterie, bakteriesläkte tetani, vilket normalt finns i tarmen hos många djur dock även inom jord såsom gödslats. Sporerna kan överleva i jorden i decennier. Smittan överförs främst via sår. Bakterien bildar en gift (toxin) som spärrar nervimpulserna från vissa celler i ryggmärgen. Det är effekten från detta likt ligger på baksidan sjukdomens symtom.

    Stelkrampsfall kan även inträffa trots att man inte äger synliga sår. Sjukdomen smittar inte från människa mot människa.

    Symtom samt behandling

    Tiden från att man har smittats tills man blir sjuk (inkubationstiden) är kapabel variera från enstaka dagar till omkring tre veckor.

    Sjukdomen karakteriseras från smärtsamma, krampliknande muskelsammandragningar likt först brukar uppträda inom ansiktet ("risus sardonicus"

    Ett effektivt vaccin finns som ingår i grundvaccinationsprogrammet. Vaccinet är ett detoxifierat tetanustoxin, s k tetanustoxoid.

    Vaccin mot stelkramp finns i följande kombinationsvacciner:

    • Difteri-stelkramp-kikhosta-polio-Hib-hepatit B

    • Difteri-stelkramp-kikhosta-polio (både barnvaccin och boostervaccin med reducerat antigeninnehåll)

    • Difteri-stelkramp-kikhosta (boostervaccin med reducerat antigeninnehåll)

    • Difteri-stelkramp (boostervaccin med reducerat antigeninnehåll)

    Tre doser ges första året (3, 5 och 12 månaders ålder) och ingår i flera kombinationsvaccin . Vid års ålder erbjuds en boosterdos tetanusvaccin kombinerat med vaccin mot difteri, pertussis och polio (Boostrix Polio). En femte dos ges vid års ålder.

    För de barn som är födda till och med gavs booster difteri, tetanus och pertussis först vid 10 års ålder. Efter ca 20 år rekommenderas en ny dos.

    För grundimmunisering till vuxna rekommenderas vaccin mot tetanus/difteri. Personer som endast fått en enstaka vaccindos har sannolikt skydd mot svår sjukdom. Om en skadad tidigare fått tre injektioner och om mer än 10 år förflutit rekommenderas booster. Om en skadad tidigare fått fyra injektioner stelkrampsva

  • hur många får stelkramp i sverige